Vi är på väg att förlora kampen om miljön – den nya livsmedelsstrategin duger inte

Vi rör oss inte snabbt nog, det är problemet. Vi måste alla agera för vi kommer alla att ställas till svars. Vi kan inte säga att vi inte visste, förklarade franske presidenten Emmanuel Macron vid klimatmötet i Paris häromveckan. På mötet lovade Sveriges företrädare Isabella Lövin (MP) och statsminister Stefan Löfven (S) att fortsätta vara föregångare på klimatområdet.

Tyvärr är inte heller Sverige den föregångare som man ger sken av att vara. Vi fortsätter att öka vår konsumtion av ändliga resurser och ökar belastningen på klimatet och miljön. Även om vi minskat emissionerna av växthusgaser inom Sveriges gränser, så leder vår konsumtion och import till ännu större ökningar av emissionerna i andra länder.

Det gäller inte minst inom livsmedelsområdet.

Dels direktimporterar vi cirka 40 procent av vår konsumtion, dels baseras vår inhemska produktion i allt högre grad på importerade resurser.

Maten på våra bord står för en tredjedel av den globala uppvärmningen och där ser vi ingen minskning. Svenskens totala klimatbelastning på cirka tolv ton koldioxidekvivalenter är cirka tre gånger större än världsgenomsnittet och har ökat i stället för minskat den totala belastningen sedan 1990-talet.

Vi skulle behöva minska denna belastning med minst 80 procent inom samtliga sektorer om vi ska kunna uppnå klimatavtalets löften. På livsmedelsområdet krävs en genomgripande förändring inom hela jordbruket de närmaste 10–20 åren. Upp emot 55 procent av vår mats klimatpåverkan skulle vi kunna få bort genom att ställa om till ett jordbruk som baseras på ekologiska kretslopp av lokala, förnyelsebara resurser.

För att nå ända fram behövs även en kostomläggning med en genomgripande minskning av köttkonsumtionen med 80–90 procent. Det gäller inte minst kött från enkelmagade djur som gris och fjäderfä vars foderbehov konkurrerar med människan om de begränsade matresurserna.

Tyvärr har regeringens nya livsmedelsstrategi en rakt motsatt effekt och frågan är hur vi snabbt nog kan inse detta. Ingen på ansvarig nivå ska kunna säga att vi inte visste. Och jag hoppas att någon ansvarig läser detta.

Men för konsumenten är det inte så lätt att genomskåda den desinformation som bedrivs när man talar om det svenska klimatarbetet som framgångsrikt. Det krävs så oerhört mycket mer från regeringens sida och även från oss enskilda konsumenter.

Ska vi klara klimatmålet behöver vi omgående en helt ny livsmedelsstrategi som kan vända utvecklingen. Från ett linjärt jordbruk till ett kretsloppsbaserat regenerativt jordbruk drivet av förnyelsebara resurser. Det är bara genom den gröna växtligheten i jord- och skogsbruket vi genom fotosyntesen åter kan binda det kol i form av koldioxid som nu årligen ökar i atmosfären.

Framtidens uthålliga matförsörjning bygger på en integrerad växtodling och djurhållning i riktiga kretslopp baserade på mångsidiga växtföljder med fleråriga kvävefixerande vall- och baljväxter. Så kan såväl självförsörjning av kväve och jordarnas bördighet återskapas. Ekologiska väldokumenterade kretsloppsgårdar här och i övriga världen visar hur ett sådant jordbruk kan förverkligas.

En sådan omorientering av vår livsmedelsförsörjning kräver naturligtvis ett flertal samordnade åtgärder. Bland annat tillräckligt höga miljöskatter på konstgödsel och sådana insatsvaror i jordbruket där marknadspriset inte motsvarar det verkliga priset när miljökonsekvenserna räknas med.

Artur Granstedt

Publicerad 21 dec 2017 i LT