Varför behövs ett fristående forskningsinstitut på jordbruksområdet? 

Allt fler människor inser att produktion av livsmedel måste ske i enlighet med ekologiska principer och som bevarar och långsiktigt förbättrar odlingsjordarnas bördighet och produktionsförmåga. Det är också viktigt att vi får en näring som stärker vår hälsa. 

För det framtida jordbruket behövs en forskning som arbetar tvärvetenskapligt med hela ekosystem och åtgärder som kan stärka livsprocesserna hos mark, växter, djur och människor. För detta behövs ett biodynamiskt inriktat forskningsinstitut som samverkar med såväl det praktiska jordbruket som med övrig forskning och vetenskap. 

SBFIs forskningsprogram

Forskningsinstitutet bedriver vetenskaplig forskning och utveckling av ett uthålligt jordbruk och livsmedelsförsörjning inom områdena jord, mat, hav och klimat. Målsättningen är att öka odlingsjordarnas bördighetsegenskaper för att ge en säker och uthållig livsmedelsförsörjning baserad på lokala och förnyelsebara resurser, som ger livsmedel i en tillräcklig mängd med en hög näringskvalitet. 

Forskningsarbetet är också inriktat på att genom väl slutna växtnäringsflöden i kombination med bäst kända teknik minimera näringsläckaget till havet. Målsättningen är också att skapa ett jordbruk som skonar klimatet genom att minimera användningen av fossil energi, minimera växtnäringsöverskottet, anpassa djurhållningen till den egna foderförsörjningen och öka mullhalterna i marken. I centrum för verksamheten står den biodynamiska gården med forskning om det levande enligt principerna för biodynamisk odling utvecklade av Rudolf Steiner.

 

kretslopp

Bakgrund till dagens forskningsprogram

Rudolf Steiners kurs för Lantbrukare pingsten 1924 gav en ny riktning för jordbruket och som skiljer på ett grundläggande sätt från det konventionella jordbruk vi ser i dag. För en uthållig livsmedelsförsörjning behövs ett jordbruk som baseras på grundläggande ekologiska principer med kretslopp av växtnäring, biologisk mångfald och flödande energi från solen. I ett konsekvent genomfört ekologiskt kretsloppsjordbruk anpassas djurhållningen på den egna gården eller gårdar i samverkan till den egna foderförsörjningen och med mångsidiga växtföljder med balans mellan närande och tärande grödor i samklang med omgivande ekosystem och miljö.

I det biodynamiska jordbruket beaktas också kosmiska sammanhang som verkar i allt levande och vars för odlingen gynnsamma inverkningar kan förstärkas genom att använda de för biodynamisk odling karakteristiska biodynamiska preparaten.  Biodynamisk odling är ingen färdig metod i den bemärkelsen att man måste följa bestämda regler. Uppmaningen var att pröva och utveckla vidare de uppslag som gavs i de 8 föredragen och anslutande samtal.  Och på den vägen är vi ännu efter mer än 90 år och det är också grunden till att vi bedriver fortsatta fältförsök i samverkan mellan odlare och forskare.

Nordisk forskningsring för biodynamisk odling grundades 1949 för att vidareutveckla biodynamisk odling under Nordiska förhållanden. Forskningsringen bestod av ett kollegium av odlare och några forskare från Nordiska länderna Finland, Sverige, Danmark och Norge. 1958 lokaliserades verksamheten till ett eget forskningsinstitut vid Saltåkvarn i Järna. De första långliggande jämförande försöken i Sverige med biodynamisk, ekologisk och konventionell odling startade redan 1958 av Bo Pettersson och Magda Engkvist och pågick fram till 1990. 

Dessa försök låg till grund för det fleråriga samarbetet med Sveriges Lantbruksuniversitet som bland annat ledde till den första doktorsavhandlingen i Sverige med jämförelser mellan biodynamisk och konventionell odling. Den ekologiska odlingen blev därefter allt mer etablerad som ett alternativ till det övriga jordbruket under medverkan av bland andra Artur Granstedt som blev statskonsulent i ekologisk odling vid Sveriges Lantbruksuniversitet 1987.

Sedan 1986 drivs Biodynamiska forskningsinstitutet som ett självständigt, från forskningsringen fristående, verksamhet. År 1990 framlade institutets forskningsledare Artur Granstedt sin Dr avhandling med jämförande gårdsstudier som ligger till grund för det som idag kallas för ekologiskt kretsloppsjordbruk och de EU-projekt som drivits av institutet (BERAS 2003-2006 och BERAS Implementation 2010-2013).  Vid biodynamiska forskningsinstitutet pågår gårdsstudier och fältförsök med olika växtföljder, olika typer av gödsel som flytgödsel, färsk och komposterad gödsel och uthållighet i vallodling.  I flera av dessa försök undersöks också inverkan av de för biodynamisk odling speciella biodynamiska preparaten. 

Medarbetare

Artur Granstedt, agronom, PhD, forskningsledare

Olle Skoglund, civilekonom, VD

Sofi Gerber, PhD, forskare

Sheshti Johansson,  fil.lic., forskningsassistent

Eva Johansson, MSc, forskningsassistent, hemsida

Maria Mischa, MSc, forskningsassistent

Per Henriksen, ingenjör, försöksledare

Marika Lundgren, MSc, försöksledare

Annika Lüthi, biolog, hemsida

Magnus Granstedt, ekonom