Återföring av växtnäring till åkermark, Skilleby våtmark

Artur Granstedt, Wijnand Koker, Eva Johansson

Sammanfattning

Skilleby våtmark i Södertälje kommun anlades för 15 år sedan för att fånga näring från de omgivande åkrarna och minska förlusterna av övergödande kväve- och fosforföreningar till vattendrag, sjöar och hav.  Att återföra näringen är viktigt för att knyta samman kretsloppen i ekologiska kretsloppsjordbruk och minska övergödningen av havet. Våtmarken ligger omgiven av åkermark som brukas enligt biodynamiska principer av Holger van der Wouden. 2019 utnämndes Holger van der Wouden till Årets Östersjöbonde av WWF med motiveringen för sitt stora miljöengagemang för Östersjön, inte minst genom att driva ett cirkulärt kretsloppsjordbruk med kvävefällor och våtmarker. På gården råder en balans mellan antalet djur och växtodlingsarealen. Det innebär att gården är självförsörjande på foder och gödsel samt har en växtnäringsbalans med låga överskott.

Genom att undersöka hur mycket näring som har samlats i sedimentet i en anlagd våtmark, hur sediment bäst hanteras och skillnaderna i växtnäring före/efter kompostering har projektet att gett inledande svar på hanteringstekniska frågor och växtnäringsfrågor.

 vatmark ovan

Figur 1 Våtmarken sett från ovan med djupa delen nertill, grunda delen upptill samt utloppet och munken överst till höger. Bilden är tagen sommaren 2018, efter tömningen och utgrävningen av sediment.

I maj 2018 sänktes vattennivån i våtmarken och i juni 2018 grävdes våtmarken ut. Utgrävning avslutades vid anläggningsdjup. Botten på våtmarken visade sig vara så stabil att grävmaskinen kunde stå på botten under utgrävningen.

 gravning

Figur 2 Utgrävning med grävmaskin 20 ton.

Det avvattnade sedimentet lades upp i två strängar från grunda respektive djupa delen av våtmarken, samt en sträng med vegetation. I augusti 2018 sedimentet blandades med en traktormonterad kompostblandare. Blandningen av sedimentet gick mycket bra. Kompostblandaren homogeniserade växtrester och sedimentet och materialet luftades.

 blandning

Figur 3 Sedimentet blandas med traktormonterad kompostblandare

I oktober 2018 tillsattes 20–30% (vikt) stallgödsel, ca 18m3, från Yttereneby gård till sedimentet från dammarna. Detta för att få en bra balans mellan kol och kväve vilket är nödvändigt för att komposteringsprocessen skall komma igång. Gödseln lades överst på sedimentet och sedan blandades materialet igen för homogenisering.

Inblandningen av stallgödsel innebar att växtdelarna bröts ned i tredje fraktionen bestående av växtdelar (tredje kolumnen tabell 3) som dessförinnan mekaniskt inblandats i materialet. Massbalansberäkning baserat på halten fosfor tyder på att det skett en torrsubstansförlust på 10 % av det ursprungliga materialet och även förlust av kväve. Den låga halten växttillgängligt kväve innebär att sedimentet inte kan antas ha någon drivande gödslingsverkan vid spridning på åkermarken till efterföljande grödor. Däremot utgör materialet ett värdefullt jordförbättringsmedel som vid utspridning tillför marken makronäringsämnen, mikronäringsämnen och organisk substans. För fastställande av lämpliga mängder komposterat sediment och efterverkan på grödor krävs uppföljande fleråriga försök som inte ingick i det aktuella projektet.

Ur ett lantbrukarperspektiv har pilotprojektet visat att det med god planering och framförhållning är möjligt att ta upp våtmarkssedimentet, bearbeta det och återföra det till åkermarken som jordförbättringsmedel samt minska övergödningen av Östersjön.

Ur ett växtnäringsperspektiv har pilotprojektet visat att i en våtmark kan samla en del av den fosfor, och övriga från marken härstammande makro- och mikronäringsämnen som annars går förlorad genom avrinningen av vatten från åkermarken. Våtmarken minskar även förlusterna av kväve. Dessa i våtmarken ansamlade växtnäringsrika sediment har nu i ett vidare steg blivit ett för odlingen värdefullt jordförbättringsmedel som kan återföra växtnäringen i en anrikad form till åkermarken samt även gynna uppbyggnaden av markens organiska substans.

Tack till Holger van der Wouden, lantbrukare på Yttereneby och Skilleby gård, som är värd för försöket. Projektet finansierades av Stockholms läns landsting, Tillväxt- och regionplaneförvaltningen (miljöanslag) och Vidarstiftelsen.

Om du vill veta mer om försöken vid Skilleby våtmark kontakta Artur Granstedt (Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.) eller Wijnand Koker (Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.). Kontakta Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. för kopior på hela rapporten. Rapporten finns även på www.sbfi.se.