Slutrapport från projekt 2014 - 2020
Klicka på länken (den blå texten här ovanför) för att ladda ned hela rapporten.
Författare:Ann-Charlotte Wallenhammar, Eva Stoltz, Zahra Omer, Eva Edin och Artur Granstedt
Slutsatser
• Rödklöver, vitklöver, käringtand och blålusern i samodling med timotej kan under gynnsamma väderförhållanden hålla en god konkurrenskraftig produktion.
• Kraftiga angrepp av rotröta sätter ner produktionen hos rödklöver under det tredje vallskördeåret. Avkastningen för blålusernblandningen var högre än båda klöverblandningarna under de tre årliga vallskördarna, samtidigt som ledet med käringtand också var högavkastande vid de två skördarna.
• Den signifikanta korrelationen mellan sjukdomsindex (inre och yttre index) och resultatet av qPCR-analyser bekräftar att symptomen som graderades på rötterna orsakades av Fusarium avenaceaum, Phoma spp och C. destructans.
• Rotrötesvamparna Fusarium avenaceum, Cylindrocarpon destructans och Phoma spp förekommer i rötterna av samtliga undersökta baljväxtarter.
• Käringtand och blålusern påvisar tolerans mot att utveckla rotröta men kan uppföröka svamparna så att inokulum finns kvar i jorden till nästkommande vallgröda.
• Vitklöver bibehåller vitaliteten genom förmågan att producera stoloner och därmed bilda nya plantor.
• Angreppen av rotröta varierar mellan plats och är mycket kraftiga i rödklöver och vitklöver på fält med ofta förekommande rödklöverproduktion.
• Rötskadorna i vitklöver var i korrelation med mängden svamppatogen i rötterna för de tre undersökta arterna.• De inre rötskadorna i blålusern var i korrelation med mängden Phoma spp i rötterna.
• Långliggande vallar kan bidra till att markens kolinnehåll ökar tack vare den stora rotvolymen.
• Vallbaljväxter har en god förfruktseffekt där blålusern gav en högre effekt än rödklöver samtidigt som vitklöver och käringtand gav goda skördenivåer däremellan. Markens kväveförråd påverkades inte av baljväxtart utan förfruktseffekten kan vara mer på det strukturella planet.
• Resultaten från denna undersökning kommer att ha stor betydelse för val av vallbaljväxt i långsiktigt hållbara odlingssystem i Sverige och internationellt.