2000 kvadratmeter – så kan vi odla och äta gott inom planetens gränser
En konkret bild av vad hållbar produktion och konsumtion av god mat egentligen innebär – om vi håller oss inom vad planeten tål. Det är en av grundtankarna bakom 2000m2-experimentet som skapats av ledande hållbarhetsforskare tillsammans med kockar och odlare på Rosendals Trädgård i Stockholm.
Odling av 2000 kvadratmeter per person är fullt tillräckligt för att försörja oss människor med mat. Om vi fördelar all odlingsbar mark som finns i världen jämnt över hela jordens befolkning blir det ungefär den ytan, och utöver det tillkommer också en hel del betesmark. Men i exempelvis Sverige använder den genomsnittliga konsumenten i praktiken den dubbla ytan odlingsmark, cirka 4000 kvadratmeter, vilket inte är hållbart i längden.
Samtidigt har produktionen av vår mat idag stor påverkan på miljön både lokalt och globalt, bland annat 30 procent av klimatutsläppen, giftspridning, minskad biologisk mångfald och övergödning av haven. Allt det här kokar ner till frågor om både hur och vad vi kan odla, producera och konsumera på ett hållbart sätt.
Om detta projekt i Ytterjärna forum av Staffan Nilsson 2000 kvadratmeter – så kan vi odla och äta gott inom planetens gränser
En konkret bild av vad hållbar produktion och konsumtion av god mat egentligen innebär – om vi håller oss inom vad planeten tål. Det är en av grundtankarna bakom 2000m2-experimentet som skapats av ledande hållbarhetsforskare tillsammans med kockar och odlare på Rosendals Trädgård i Stockholm.
Läs hela artikeln I Ytterjärna forum här.
Experiment 2000 m2 på Rosendals trädgård
Läs om Experiment 2000 m2 på Rosendals trädgård i Stockholm i en artiekl i SvD här.
2000m2-experimentet på Rosendals trädgård, Stockholm. Foto Gustav Gerdes.
Om du vill läsa vidare om forskning ligger till grund för 2000 kvadratmeter
och andra projekt som insprirerar oss
Att våga våga - En studie om självhushållare, deras drivkrafter och skapandet av en ny social rörelse (Östensson, 2020)
Benchmarking the Swedish Diet Relative to Global and National Environmental Targets—Identification of Indicator Limitations and Data Gaps (Moberg, Potter, Wood, & Hansson, 2020)
Beyond the borders - burdens of Swedish food consumption due to agrochemicals, greenhouse gases and land-use change (Cederberg, Persson, Schmidt, Hedenus, & Wood, 2019)
Can carbon footprint serve as an indicator of the environmental impact of meat production? (Röös, Sundberg, Tidåker, Strid, & Hansson, 2013)
Climate change imposed limitations on potential food production (Vrese, Stacke, & Hagemann, 2017)
Comparing the sustainability of local and global food products in Europe (Schmitt et al., 2017)
Defining a land boundary for sustainable livestock consumption (Van Zanten et al., 2018)
Designing a future food vision for the Nordics through a participatory modeling approach (Karlsson, Carlsson, Lindberg, Sjunnestrand, & Röös, 2018)
Does the Swedish consumer's choice of food influence greenhouse gas emissions? (Wallén, Brandt, & Wennersten, 2004)
Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan (Röös, Sundberg, Salomon, & Wivstad, n.d.)
Environmental impact of dietary change: A systematic review (Hallström, Carlsson-Kanyama, & Börjesson, 2015)
Evaluating the sustainability of diets–combining environmental and nutritional aspects (Röös, Karlsson, Witthöft, & Sundberg, 2015)
Exploratory study on the land area required for global food supply and the potential global production of bioenergy (Wolf, Bindraban, Luijten, & Vleeshouwers, 2003)
Food in the Anthropocene: the EAT–Lancet Commission on healthy diets from sustainable food systems (Willett et al., 2019)
Food security: The challenge of feeding 9 billion people (Godfray et al., 2010)
Global changes in diets and the consequences for land requirements for food (Kastner, Rivas, Koch, & Nonhebel, 2012)
Global food security (Pinstrup-Andersen, Pandya-Lorch, & Rosegrant, 2001)
Greedy or needy? Land use and climate impacts of food in 2050 under different livestock futures (Röös et al., 2017)
How sustainable agriculture can adress the environmental and human health harms of industrial agriculture (Horrigan, Lawrence, & Walker, 2002)
Human appropriation of land for food: The role of diet (Alexandera et al., 2016)
Kor och klimat (Röös & Wivstad, 2019)
Less meat, more legumes: prospects and challenges in the transition toward sustainable diets in Sweden (Röös et al., 2018)
Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets (Röös, Patel, Spångberg, Carlsson, & Rydhmer, 2016)
Meeting future food demand with current agricultural resources (Davis et al., 2016)
Miljöpåverkan från svensk konsumtion – nya indikatorer för uppföljning (Steinbach et al., 2018)
På väg mot miljöanpassade kostråd Vetenskapligt underlag inför miljökonsekvensanalysen av Livsmedelsverkets kostråd (Fogelberg Lagerberg, 2008)
Reducing the environmental impact of global diets (Swain, Blomqvist, McNamara, & Ripple, 2018)
Självförsörjande ekologisk odling av grönsaker på friland (Helsing, 2010)
Sustainable Food System – Targeting Production Methods, Distribution or Food Basket Content? (Larsson, Granstedt, & Thomsson, 2012)
Testing a complete-diet model for estimating the land resource requirements of food consumption and agricultural carrying capacity: The New York State example (Peters, Wilkins, & Fick, 2007)
The Mainspring of World Food Production (Román, Fernandez, Alhassan, & Paulus, 2016)
The Risks of Multiple Breadbasket Failures in the 21st Century: A Science Research Agenda (Janetos et al., 2017)
Transdisciplinary global change research: The co-creation of knowledge for sustainability (Mauser et al., 2013)
Vad är ett hållbart jordbruk? Analys av tre ramverk för hållbarhetsbedömning (Slätmo, Fischer, & Röös, 2017)